Provinsen Syrakusa
av Marie den april 9, 2018
Det finns några städer i världen, vars namn är laddade med ett mystiskt, för att inte säga mytiskt, sagoskimmer: Timbuktu, Samarkand, Alexandria. I Europa är det ont om städer med denna aura; de är redan utforskade, kartlagda och färdigbeskrivna. Men det finns ett undantag: Syrakusa.
Staden med det fantasieggande namnet grundades redan 734 f Kr av greker från Korinth på ön Ortigia (den hippa lilla ön som idag tävlar med Taormina och Cefalú om att ha de högsta fastighetspriserna på Sicilien) som så småningom förbands med fastlandet.
65573994 – coast of ortigia island at city of syracuse, sicily, italy. beautiful travel photo of sicily.
Det grekiska arvet är naturligtvis omfattande i staden (och i regionen i stort), ja, nästan bedövande. I stadens norra utkanter hittar man den arkeologiska utgrävningsplatsen (Neapolis) med den kanske vackraste och mest välproportionerliga amfiteatern världen skådat från 400–talet f.Kr, som huggen ur berget, med det blånande Medelhavet som fond. En gång om året, i maj eller juni, visas här något grekiskt skådespel. I området finns även Arkimedes grav, ett gammalt kalkstensbrott och Hieron II:s altare.
Cava Grande med sina små sjöar och vattenfall är en spektakulär upplevelse
En annan mäktig pjäs är det jättelika offeraltare som just Hieron II lät bygga omkring 241-215 f.kr.; men där återstår bara ett 196 meter långt fundament. I det gamla kalkstensbrottet finns en märklig 23 meter hög och 65 meter djup grotta uthuggen ur berget kallad Dionysos öra; en andäktig ekokammare. Stenbrottet bär idag det namnet Latomie del Paradiso och är numera en mycket vacker trädgård. Och naturligtvis måste du besöka Ortygia. Ön sammanbinds via två broar med Syrakusa stad. Här hittar du världens äldsta gata, Via Dione, daterat 407 f. kr. I stadsdelen finns även Apollotemplet i dorisk stil från 500-talet f. Kr.
Det är förstås omöjligt att förbigå stadens eget skyddshelgon eftersom hon av outgrundliga skäl fått en egen firardag i Sverige; det handlar förstås om Santa Lucia som sägs ha lidit martyrdöden på de hiskeligaste sätt år 304, kanske den 13 december. Det är i alla fall då de katolska processionerna tågar genom staden; på senare år även med deltagande av en svensk Lucia och några tärnor. Hon har även ett eget kapell i Syrakusas il duomo, vilken är konstruerad runt ett äldre grekiskt tempel. Inga saffransbullar avnjuts här den 13 december, men väl kokt matvete med mjölk, socker och kakao – ”Cuccia di Santa Lucia”. En del lite smakligare varianter finns på temat, t ex matvete med färsk ricotta, chokladbitar, kanderad frukt och kanel. Historien bakom den för Lucia så oumbärliga Cuccian är en svår svältperiod under 1600-talet där en präst bad innerligt om hjälp. Ett skepp lastat med vete anlade hamnen som svar på bönerna och man beslutade sig för att äta vetet utan att förädla det till mjöl. Egentligen bör man inte heller äta pasta, bröd eller andra mjölprodukter den 13 december för att högtidlighålla minnet. Men det fuskas en hel del med den detaljen.
En annan av stadens kända profiler har nått världsvid berömmelse, nämligen matematikern och uppfinnaren Arkimedes. Han fastslog – bland mycket, mycket annat (tänk 3,14…) – att volymen hos ett klot är två tredjedelar av volymen hos en cylinder med samma diameter och höjd, (4πr3)/3. Den senare upptäckten var han så stolt över att han bestämde att hans grav skulle utmärkas med en sfär inskriven i en cylinder. Han kom att huggas ihjäl av en romersk soldat efter att han ska ha blivit irriterad över denne och försökt avfärda honom med orden ”rubba inte mina cirklar” – syftande på ett problem han just försökte lösa. Tja, vem vet?
Ortigia i Syrakusa
Men provinsen Sirakusa kan även skryta med att vara hemvist för den nästan legendariska druvan Nero d’Avola som ger det mörka, muskulösa och smakrika kvalitetsvinet med samma namn. Avola ligger halvvägs mellan Syrakusa och Siciliens absolut sydligaste udde, Portopalo di Capo Passero, inte långt från barockstaden Notos mondäna badort Lido di Noto. Det är svårt att hitta någon Nero d’Avola av låg kvalitet; till och med de flaskor som säljs för 3-4 euro på den lokala supermercaton överträffar många av de 100-kronorsviner du hittar på Systembolaget. And speaking of the devil: bolaget ifråga har bara ett par svåråtkomliga flaskor Nero d’Avola i det övre pris- och förmodade kvalitetsläget, så passa på att köpa några flaskor direkt hos producenterna.
Några av Siciliens bästa stränder kan man också hitta på vägen till och från Avola och vid Vendicaris naturreservat runt den sydligaste udden. Inte heller att förglömma de härliga stränderna i t ex Fontane Bianche, Lido di Noto och Avola stad. Stränder är inget som saknas i provinsen.
Calamosche – kan vara Italiens vackraste strand…
Vi skall inte heller förglömma underbart söta Marzamemi, en gammal fiskeby som idag är välbesökt av såväl sicilianare som utlänningar. Här finns ett stort, vackert, pittoreskt torg med många anmärkningsvärt bra restauranger. På sommaren är det ofta levande musik och det är lätt att tillbringa många njutningsfyllda timmar på torget. Avbrutet av promenader vid havskanten för att se den perfekta solnedgången i havet.
En restaurang på torget i härliga Marzamemi en vacker dag på Sicilien
Åker du till provinsen Syrakusa, skall du inte förneka dig en Granita di mandorla. Lite hädiskt kan man väl kalla det en mandelslush, men ack så mycket mer! Ett hantverk gjort på nymald, lokalt odlat mandel, en sann njutning. Ät den som den är, eller blanda lite av den i din espresso.
